Peter Familias

Jag läser att OG’s mail har hackats och Denho Acar bekräftar det för Aftonbladet. Ursäkta mig? Bekräftar för Aftonbladet? Vad är det som har hänt med våra svenska gangsters? Först gör de den genialiska grejen att de tar över sajten kriminellt.com och försöker ta över steroidmarknaden. Sen kommer ett sånt här klavertramp?

Jag menar, den första grejen – att ta över kriminellt.com är ju lysande. De lyckas bygga upp en fantastisk goodwill hos den grupp människor som inte ser något konstigt i att yrkeskriminella skriver rader som ”Uppdatering 2009-01-04 Åker in och ut på alkoholisthem och gissa vilka som bekostar alkoholisthemmen, jo skattebetalarna”. (Ledtråd: vad har Denho Acar kostat skattebetalarna?)

Men sen – att bekräfta saker för Aftonbladet. Det är så långt ifrån umerta att man blir alldeles förvirrad. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Denho Acar har blivit så kändiskåt efter succén i boken Svensk Maffia att han blivit en ny Fadde/Linda som tror att man måste prata med Aftonbladet så fort man lagt en brakare.

Jag är övertygad om att Denho Acar kommer samla på sig så mycket goodwill hos ”vanligt folk” (= icke-tänkande pöbel som tycker sexförbrytare ska dö medan gangsterbossar är coola eftersom de sett Gudfadern) att vi snart kommer se honom i förstaklassvagnen i På Spåret och i dejtingsåpan ”Gangster söker fru” (vilket är ett format jag är övertygat om skulle funka utmärkt).

Den utmärkta bloggaren BLOGGSLYNAN frågar vad man skulle göra om man fått obegränsat med pengar. Om vi verkligen pratar obegränsat med pengar så skulle jag köpt Högsta Domstolen. Inte själva domstolen alltså utan byggnaden. Vi snackar en av Stockholms finaste fastigheter med ett helt makalöst fint läge. Där vill jag bo.

Hell… när jag ändå är på gång kan jag lika gärna ta Riddarhuset intill också. Bättre än så blir det nog inte.

Var skulle du helst vilja bo?

Emmy skriver en intressant grej om killar med stora kukar:

På tal om stora kukar
Så är det fruktansvärt osexigt med killar som är välutrustade och tror att de därmed gör bra ifrån sig i sängen, är otroligt eftertraktade eller skitsexiga bara därför. Haha! Så är det såklart inte. Att skryta med sin kuk…ja då kan man inte ha många kvalitéer!

Nu begränsar sig min sexuella erfarenhet av killar till totalt tre killar, varav ingen haft något direkt rejält att hänga i julgranen (eller peta in i brasan). Och när jag deltagit i trekanter och annan gruppsex med andra killar har jag inte heller uppfattat någon på det sättet, trots att det då vid några tillfällen funnits riktigt välutrustade killar med.

Jag ska inte här skriva om storleken på min egen kuk eller betydelsen därav på mitt eget sexliv. Däremot ska jag dra en parallell till Emmys text och beskriva en av de sämsta sexupplevelserna jag haft i mitt liv.

Vi träffades på Fredsgatan 12 en varm sommarkväll 2004. Jag var där med några vänner, hon var där med några vänner och av någon anledning började hon och jag prata. Hon var vacker och med vacker menar jag inte bara lite snygg så där som de flesta tjejer är, i synnerhet varma sommarkvällar på Fredsgatan 12. Jag menar att hon var så vacker att man kan börja gråta glädjetårar. Vi började prata och jag fick henne att le och skratta och hon fick mig att le och skratta. Telefonnummer byttes, några dagar senare drack vi öl bara hon och jag och det ena ledde till det tredje och så satt vi plötsligt i min soffa. Hon tog initiativet till att börja hångla, vi slet av varandra kläderna och jag bar henne till sängen.

Sexet var bland det mest misslyckade och tråkiga jag någonsin haft. Hon bara låg där. Inte en ansträngning. Inte ett motjuck. Inte ett förslag. Hon bara låg där och såg snygg ut. Nej, inte snygg. Vacker. Skulle någon tagit ett foto av henne och mig där i sängen skulle det se ut som att jag hade mitt livs sexögonblick. En sådan vacker tjej i min säng.

Jag har väldigt svårt för tjejer som ”ställer upp” på saker. Jag älskar däremot tjejer som vill och gillar saker. Men i hennes fall var det som att hon varken ville eller gillade någonting. Hon bara ställde upp. Hon bidrog med sin skönhet, jag skulle stå för resten. Jag försökte kommunicera med henne, skapa en dialog – men det ville sig inte. Hon ville inte att ord skulle förstöra stämningen. Hur gör man då?

Jag vet än idag inte hur hon tänkte. Kanske tänkte hon att det faktum att hon var vacker automatiskt gjorde min upplevelse storartad. Kanske var hon egoistisk och brydde sig inte om min njutning. Kanske var hon oerfaren och jag inte förstod det. Eller så kanske, kanske var det så att det var så här sex var för henne. Hon ligger där och tar emot och killen gör det han vill alternativt det han förväntas med henne.

Oavsett vilket så beklagar jag det och tycker synd om henne. Mig var det inte synd om, jag var hemma hos en kk mindre än en timme efter att den vackra flickan gått hem obesprutad. Ironiskt nog var den vackraste flicka jag någonsin haft sex med också den kanske sämsta upplevelsen.

Och när man ändå är inne på att dissa Aftonbladetskribenter så kan väl Linn Heed få hänga med på köpet. Hon skriver om sina bästa tips för ett lustfyllt 2009. I tur och ordning är tipsen:
* skratta
* överraska
* kommunicera
* inspireras
* lek
* ge och få

Seriöst. Är det inte dags för en lite mer personlig sexrådgivare som inte bara staplar klyschor som varje tänkande människa redan har hört och kört på till leda? Emmy, maila Aftonbladet NU!

Den irriterande aftonbladetskribenten Terri Herrera Eriksson spår familjetrender 2009 och jag ska försöka göra ett personligt omdöme om hennes tankar.

1. Äkta!
Till följd av både finansiell kris och klimatkris kommer suget efter det genuina, det äkta.

Vi trillar egna köttbullar, läser Bröderna Grimm och Bullerbyn för barnen och vurmar för kurbitsmönster. Alla pratar drömmande om att koppla ner, stänga av teven och spela spel ihop. Eller att flytta ut på landet och berätta sagor framför öppna spisen. Få gör däremot verklighet av drömmarna.

På vilket sätt är Bröderna Grimm och Bullerbyn mer äkta än andra sagor och berättelser? Och helt ärligt – spela spel ihop är så vansinnigt överskattat. Dessutom – är jag ensam om att gilla Mamma Scan?

2. Pimpning
Istället för att köpa en ny vagn eller totalrenovera barnrummet satsar man på små förändringar: ett coolt regnskydd, ett sufflettöverdrag eller en helt ny solsufflett till sommaren. I barnrummet blir det nya kuddar, nytt överkast och lite väggklistermärken istället för bredspackling och nya dyra möbler. Även de ärvda barnkläderna fixas till och görs roligare med hjälp av självhäftande reflexer, textilpennor och tygmärken.

Ny vagn? Shit… vagnen vi köpte var svindyr, klart man inte köper ny vagn. Och totalrenovera barnrummet? Just nu är det inget barnrum – eller, jo det är det… det är typ mitt pojkrum med dator, tv-spelshörna och annat jag drömde om som ung.

3. Handarbetstrend
Pysseltrenden håller i sig. MYO – make your owntrenden – tar föräldrasverige med storm. Plötsligt är det hembakt, hemstickat och scrapbookat för hela slanten. De riktigt hardcore gör pärlplattedekorationer till vagnen med Elvis, Marilyn Monroe och Barack Obama på. Andra handarbetsfuskar och köper färdiga pysselkit som kräver minsta möjliga ansträngning.

Pysslig? Nope, inte det minsta. Och pärlplattedekorationer med Barack Obama på? Shit… är det NÅGON som kommer få en backlash 2009 så är det Barack Obama.

4. Tygblöjor
Liberos designblöjor kan slänga sig i väggen – de snyggaste blöjorna är den nya generationens tygblöjor som de hippa och medvetna föräldrarna köper till sina barn. På så sätt kombinerar man både design och miljömedvetenhet. De flesta kör inte fullt ut utan kombinerar tygblöjor och engångsblöjor lite efter humör och bekvämlighetssug.

Alltså, är det inte rätt miljöfientligt att tvätta en massa extra tvättar? För säg inte att du tvättar tygblöjor tillsammans med den övriga vittvätten. Och designade blöjor? Seriöst…

5. Mindre lattelife
Kombinationen av mindre pengar på fickan och sura caféeägare gör att lattamammakulturen minskar. Dessutom går vi mot en cafétrend där en halvliters latte med en tillhörande megamuffin är ute. En förälder som vill ligga helt rätt i tiden beställer en liten espresso med en bit tryffel eller minimacka till. Även alla dessa latteförälderaktiviteter som babygudstjänst, babysalsa, babyteater, babyyoga och konstrunda för spädbarn minskar eller försvinner helt. Kvar blir klassiker som babybio och babysim.

Latte och muffin har aldrig varit min grej. Däremot en stor kopp té och en stor salami/briemacka eller en god sallad. Ska man sitta och prata skit gör man det bäst på mätt mage. För Petronella kommer det bli babyrytmik och babysim. Och babygudstjänst? Seriöst – räcker det inte med att folk fattar ett idiotiskt religiöst beslut å sina barns vägnar (= dop)? Måste de hjärntvättas?

6. Mer vuxenlikt barnmode
Barnmodet går mot mer uppklätt. Mindre färgglad 70-talsretro och bollibompamode och mer stickade koftor, rutiga små kjolar eller mörka jeans. Vid millennieskiftet anklagades föräldrar för att ha på sig barnkläder; roliga t-tröjor, solhattar och Hello Kitty-accessoarer prydde även folk över 25. Nu vänder det och barnen ser istället ut som vuxna på väg till kontoret. Frågan är vad som är läskigast.

Vad sägs om den här idén – vi låter barn få vara barn och vuxna vara vuxna? För Petronella kommer det även fortsättningsvis bli second hand, hemsytt och enstaka gåvor som gäller.

7. Enklare barnrum
Glöm Family Living-barnrummen med platsbyggda sängar, designmöbler och dyra tapeter från Sandbergs. Nu har vi varken råd eller sug efter sånt längre. Varför lägga massa tid och pengar på ett rum som demoleras vid första barnkalaset? Varför tapetsera med dyra tapeter när lille Alfred kommer att dekorera väggarna alldeles själv så snart han är stor nog att greppa en krita? Barnrummen består istället av ärvda möbler från grannbarnen, Ikeas Billy bokhylla och ett och annat pimpat loppisfynd.

Ja absolut. Fast för mig känns det inte som en 2009-grej utan som normalt folkvett. Förvaring, förvaring, förvaring…

8. Nyttighetstrenden
Oj, som vi kommer att bläddra i e-nummerguiden, lusläsa på baksidan av godisförpackningarna och leta efter naturligt sötade barndrycker. I Storbritannien och USA har man börjat tala om konsumentgruppen Lohas – Lifestyle Of Healh And Sustainability. En Lohas är alltså en hälsoinriktade person som vill kombinera både stil och samvete. Trendanalytiker menar att Lohas utgör minst tio procent av västvärldens befolkning. Andelen är troligtvis ännu större hos småbarnsföräldrar som plötsligt är mer rädda för transfetter, vitt bröd och azofärgämnen än för RS-virus och vinterkräksjukan.

Är det här en 2009-grej? Vi är sunda och medvetna och har varit det i många år. Och varför ska vi ändra ideal för att vi fått barn? Eller för att det blivit 2009?

9. Sommar i Sverige
Suget efter det äkta, den tunnare plånboken och miljömedvetenheten samverkar till att färre väljer utlandssemestrar på sommaren. Idealet är att hyra ett rödmålat torp och låta barnen leka fritt naturen medan du sitter och sörplar kravmärkt kokkaffe på verandan. Absolut högstatus är att ta långledigt, stänga av mobilen och inte hatta fram och tillbaka mellan olika släktingar och hänga på torpet i minst fyra veckor i sträck.

Seriöst – är alla andra påverkade av lågkonjunkturen? Vi är det inte. Vår ekonomi är lite halvkrasslig sen några år tillbaka och den kommer fortsätta vara det. Och torp – shit, vem har råd och tid och ork och lust att fixa med nåt sånt? Jag tror det är roligare och mer givande att umgås med familjen.

10. Uppgraderade charterklassiker.
Reser vi utomlands är det gamla charterklassiker som Kanarieöarna, Mallis och Grekland som gäller. Samtidigt vill många visa att de har koll: även om man drar till Gran Canaria vill man helst bo på fint hotell, spela golf, få spabehandling och komma hem med vinfynd och exklusiva kläder. De europeiska charterorterna har inte varit sena att snappa upp suget. Kanarieöarna storlanserar sin golf, på Rhodos talar man gärna om huvudstadens historik och Mallis kör hårt på sin kändisfaktor.

Vi reser inte utomlands, förutom till Danmark – men eftersom det är ”hem” för mig så räknas inte det. Och det faktum att jag blivit farsa kommer inte få mig att åka charter igen. Aldrig mer.

11. Mammabashingen
Tyvärr fortsätter föräldrasågningen på alla fronter: krögare och caféeägare betackar sig lattemammor och offentlig amning, bussresenärer vägrar lämna plats för vagnen och på ICA suckar de andra kunderna högljutt när din dotter får ett sammanbrott vid godishyllan. Folk har tröttnat på barnfamiljer som tar plats. Vad värre är; föräldrar trackar varandra så under året fortsätter debatten om mammamobbning på nätet.

Hur blev föräldrasågningen = mammabashingen? Glömdes inte papporna bort här? Kanske är det såna här uttalanden som får mig att ogilla Terri Herrera Eriksson? Eller så handlar det främst om att jag har så fruktansvärt svårt för självutnämnda föräldraexperter och proffsmammor.

Om hinduerna har rätt så ju kommer vi människor att återfödas efter vår död (såvida vi inte levt fulländat och uppnår moksha). Redan när jag gick i mellanstadiet förundrades jag över att hinduerna kan betrakta kon som det högst stående levande väsenet. Det borde ju naturligtvis vara människan och om inte människan så i alla fall något coolare djur än kon.

Fast det är klart. Livet som kobebiffko slår nog det mesta i djurvärlden.

Specialdieten som bjuds består av gräs och humle. Till det öl att dricka för att stimulera aptiten och öka matsmältningen. Dessutom blir kossorna ryktade och får regelbunden massage för att motverka stress och stelhet, allt till tonerna av klassisk musik. Det hela låter som ett avundsvärt lyxliv, ända fram till det är dags att åka till slakteriet vill säga.

Öl och japanskor som masserar en. Shit… Efter ett sådant liv så är man nog så mör att man inte märker av slakten när den kommer.

Mer om kobebiffkor här.

Jag läste nyss en artikel i Aftonbladet om en 68-årig kvinna som missade att hon fått en miljonvinst på sin trisslott och först förstod det sedan butiksbiträdet envisats med att hon inte kunde få sina 25 kronor som hon trodde sig ha vunnit.

Är det bara jag som hade gett henne de 25 kronorna och sedan skrattat hela vägen till TV4-huset om jag vore butiksbiträde?

Det var en gång en norrman och Bellman. Bellman sa ”nu förbjuder vi sexköp i Sverige”. Då sa norrmannen ”nu förbjuder vi sexköp i Norge och dessutom förbjuder vi norrmän att köpa sex utomlands.”

Inte rolig? Nej, jag håller med. Det är rätt trist.

Nu tar Norge sexköpsförbudet ett steg längre och förbjuder norrmän att köpa sex även utomlands. Andra – intelligentare och mer välformulerade personer – har redan tyckt till en massa så jag nöjer mig med en liten reflektion angående skillnaden mellan prostitution och prostitution.

Min mamma har alltid hållit på med textilhantverk. På senare år har hon gått hela vägen, dvs odla bomull, karda, spinna, väva, sy, brodera (jag tror det är så turordningen är – jag har inte ärvt intresset). Jag tycker det är helt ok att hon ägnar sig åt att plocka bomull. Däremot tycker jag att det var fel att plantageägare i södra USA hade slavar som plockade bomull. Men felet låg aldrig i bomullsplockandet. Felet låg i slaveriet och i tvånget.

Samma sak gäller prostitutionen. Att två personer har sex efter en frivillig överenskommelse kan jag inte se något fel i. Däremot är det självklart fel med tvånget. Dessvärre verkar inte sexförbudsförespråkarna förstå den skillnaden, vilket i mina ögon gör dem till moralister. Och såna tycker jag inte ska ansvara för lagarna i ett upplyst samhälle.

Kalla mig konservativ, men jag är lite skeptisk till kåtchippet. Däremot tycker jag själva idén är rätt briljant. Att stoppa in ett chip i skallen och så är det bara att aktivera när man vill. Men eftersom varken jag eller min älskade Petra har några problem med kåtheten så finns det andra chip jag hellre vill ha inopererade:

* Träningsmotivationschippet, som gör att man alltid kommer iväg till gymmet istället för att sitta kvar i soffan och spela tv-spel.
* Städmanichippet, för att åtminstone ett städryck i veckan ska bli av.
* Gå-upp-mitt-i-natten-och-byta-blöja-trösta-lilla-dottern-ge-henne-mat-chippet, som gör att det känns lustfyllt att få nattsömnen avbruten stup i kvarten.
* Strukturchippet, som gör livet lite mindre kaotiskt.
* Berusningschippet, som kopplar om hjärnan till lagom berusning – varpå det på hemvägen bara är att koppla tillbaka igen.

Som pappa till en liten flicka som ammas titt som tätt måste jag ändå säga att jag har lite svårt att förstå ”stormen” mot Facebook för att de inte tillåter bilder på ammande mammors bröst.

För det första har jag inga problem med bröst. Om folk vill visa sina bröst så fine with me. Däremot – om sajter som Facebook vill stoppa sånt, kanske för att sajten inte ska urarta till något de inte vill – så är det helt ok för mig det med.

Då kommer vi till själva frågan om amning. Och där tycker jag ”stormarnas” argument är lite klena. Jag menar – visst, ”amning är naturligt”. Men det är ju bajsande också. Bara för att något är naturligt så betyder det inte att det är ok överallt i alla sammanhang.

Sen måste jag säga att det är en väldig skillnad mellan att amma i en offentlig miljö och publicera bilder på amning i offentlig miljö. I det första fallet så är jag självklart för varje barns rätt att få bröstmjölk om han/hon är hungrig – oavsett var mamman råkar befinna sig.

Men att publicera bilder på detta varsomhelst och hursomhelst är knappast något som är av intresse för det lilla barnet. Och då är frågan – om det inte är för barnets skull – varför har mammorna då ett sånt intresse av att visa upp sina bröst på just Facebook?

Mer om stormen.